Studenter och syrener. Stora vackra hus, fina fik och en väl fungerande kollektiv trafik.

Eller i alla fall en oftast väl fungerande kollektiv trafik. Jag tog mig lekande lätt till Kungsholmen, vidare till Stadion, tillbaka över till St. Görans, åter till stadion och sedan via lite strosning till Runner’s Store vid stationen. Men sen tog det stopp. Studenter tänkte jag. Nej, skottlossning på Sveavägen och dödsolycka på spåret i Solna. All busstrafik mot Järva krog inställt… Blev en lite lagom omväg via Danderyd och lokalbussar. Och kom fram ganska sent. Men jag kom fram i alla fall. Och det var ju inte som att jag skulle med flyget precis. Det går ju inte förrän i morgon.

Jag fick gjort vad jag skulle. Diverse undersökningar, magnet röntgen och säsongs -planerings möte med förbundskaptenen. Dessutom fick jag med mig tre par sprillans nya, skinande, vrålsnabba Asics skor…  Lunch tid i morgon lyfter planet möt Schweiz. De Davoska bergen. Tunn luft, hög höjd, bra träning. Flera fina veckor väntar innan EM.

Men först. Många timmars sömn efter en lång dag med trötta ben (varför blir man så trött av att gå och stå?!). Ett längre löppass någonstans i omgivningarna utanför hotellet. En lång frukost med DN och flera påtåar.

Utsikten från hotell rummet. Vackert, om man tänker bort motorvägen…

Lite fina blommor på en vanlig bakgata. Väldigt somrigt.

En väldigt svensk lapp. Har aldrig sett något av samma kaliber i utlandet. Svenskt fenomen?

Långflyg och lite spänning i luften. Exotiska flygvärdinnor och mat i små roliga fack på en bricka. Flygplatser med glimmande klockor, vacker belysning och dygnet runt bemanning. När jag var liten älskade jag att resa. Hela konceptet med att vara på väg någonstans, att befinna sig i en parallel verklighet. En värld med en egen tid och egna regler.

Nu är det inte lika spännande längre.

Nu är det mer nervöst om cykelns kall komma fram hel eller inte.

Det krävs tanke arbete för att hitta ett vettigt alternativ på mat.

Och jag får inte kolla på film hela natten utan borde sova så mycket jag kan…

Jag är inne på sista 90 minutrarna av transit i Bangkok. Och tyvärr blev det ganska många timmar här som skulle dödas. En timmes massage var en ett bra beslut, och prisvärd!  2 timmar i CIP loungen (min priority pass investering är guld värd) där det lästes en lokaltidning från Uppsala(?!), åts snittar och surfades på nätet. Sedan lite allmänt drällande fram och tillbaka i C terminalen innan jag bestämde mig för att kroppen nog behövde lite vitaminer.

En hel dag på flygplans mat (och snittar..) och kroppen känns lite sådär. Dessutom lite smakprover på thailändska kaffe rån i taxfree’n… och blodsockret har åkt berg och dal bana. Efter en längre stunds meny läsande bestämde jag mig för en stark räk och papaya sallad med en mango juice.

Chillin borde sätta fart på systemet och salladen ge lite fibrer till magen. Räkorna pillade jag däremot bort efter att ha provsmakat en.

Slogs av den skrämmande tanken av vad ett par dagars magsjuka skulle kunna göra med en  Världskupp start…

Om en stund väntar nattflyget till Seoul.

Måste erkänna att jag hellre hade tryckt på en magisk knapp som direkt hade transporterat mig till hotell Lexington i Seoul.

Antar att det är det som skiljer mig från Lisa en 5 år tillbaka i tiden.

En Lisa som älskade känslan att promenera upp på en jumbo.

“Would you care for chicken och pork madam?”

Hmm…

Fast fortfarande är det lite spännande…

Och jag har lärt mig att sova ok i sittande ställning.

Sovmorgon ända till halv sju och bara en dryga 3h i sadeln på programmet idag. Och det vart sista tre timmarna i sadeln på Liz’s cykel (aka “the deathmachine”) Namnet härstammar från den något livsfarliga tendensen att tappa kedjan på utsidan av kedjeringen. Bidrar till en lätt spänd stämning inför varje större backe som kräver en rejäl nedväxling. Har brukat lösa problemet med att helt enkelt stanna i stora ringen… kanske inte alltid att reckomendera. Helgerna här nere är ganska trevliga. Lite annan struktur på träningen än under veckorna. Något färre pass per dag men istället lite längre eller tyngre varianter. I går eftermiddag vara vi nere på Black Mountain Peninsula för att simma i sjön. Darren kom paddlande i sin kajak och höll koll på oss passet. Sara fick en lätt dunk i huvudet av paddlen när hon inte navigerade tillräckligt rakt men passet var annars utan större dramatik. En av helgens höjdpunkter var utflykten till Kingston och tvättomaten. Medan veckans smutskläder tvättades rena drack vi kaffe och besökte den närliggande andrahandsbokhandeln. En fantastik trippel!

Nu väntar jag mest på att få plocka upp min nya Speciailzed cykel. Det är en svartvit skönhet med den för Specialized karakteristiska böjda ramen som nu byggs ihop inne på Velo Republic.

Snart, snart… måndag eftermiddag.

Suck…

Inte länge nu…

Höjdpunkten var givetvis Idrottsgalan i globen på måndagskvällen. Att sitta mitt bland gräddan av Sveriges topp idrottare och få vara en av fyra nominerade till Sveriges kvinnliga idrottare; stort.

Men, onsdagen var inte dålig den heller. Egentligen en mer av en fullträff för egen del då jag faktiskt fick ta emot lite priser… om än något mer regionala sådana. Tänkte ta och presentera de olika fina utmärkelserna jag fick. Måste erkänna att det inte var lätt att hålla i ordning på de olika efter ett tag. Kunde blivit lite pinsamt och jag tackade för fel utmärkelse…

Lisa’s onsdag:

07.03 tåg till Kristianstad

08.00-09-05 Simning på tivolibadet (10×300)

10:00 Radio Kristianstad och utdelning av Guldkepsen (video inspelning för Idrottsgalan i Kristianstad i slutet av månaden).

Intervju för Kristianstadsbladet

11:40 Lunch på Duvanders (soppbuffé) med pappan

12:40 Kaffe med mormor och morfar, också det på Duvanders.

13:23 Tåg Kristianstad – Malmö

15:13 Ankomst Malmö – hämtning på stationen för vidare färd ut till Skåneidrottens lokaler.

15:40 Intervju, videofilmning och utdelning av Skåneidrottens “Årets prestation”  

Kaffepaus (högt uppskattat!)

16:15 Presskonferens och uppläsning av motiveringen på en öppen presskonferens. En ganska liten och intim förställning så när på Radio Malmöhus och TV4 Öresund.

Blommor

Färd ut till Malmö Arena

17:15 Ankomst Malmö Arena

17:45 Intervju med Malmö Redhawks sponsorer

18:15 Middag bestående av sillabord, köttbullar och potatis mos med rårörda lingon. Passande som en sista måltid i Sverigeland.

19:00 Prisutdelning av Skånebragden ute på isen! Fick en signerad match tröja…

19:15 Sydsvenskans loge

19:30 Intervju med Heidi Silvander

20:00 Kaffe i logen, hästsnack med barndoms idolen  Maria Gretser (del av juryn)

20:45 skjuts tillbaka till stationen

21:20 Tåg hem

22:30 hemma….

Sova…

Nästa dag väntade 4,5km i poolen, ett pass i gymmet, packning och sedan Öresundståget till Kastrup för färden till Australien (via Frankfurt, Singapore, Sydney – Canberra…)

Åke Stolt skrev också en liten krönika på Skåneidrottens hemsida, läs den här

Jag somnade efter ”middagen”, hade turen att få fyra hela säten för mig själv och kunde ligga horisontellt. Vaknade 7 timmar senare när de tände upp kabinen för att servera frukost.  Jag vart nog lite trött…

Tidningarna kan såga galan så gott dem vill. När man sitter nere på parkett med prinsen tre meter åt ena hållet och scenen samma avstånd åt andra är det en häftig upplevelse! Satt vid bord nummer 13 vilket var ett av de runda där huvudelen av sveriges idrottselit, avdankad som aktiv höll hus. Delade bordet med den enda representanten från U23 landslaget, Gustav Larsson med flickvän Veronica Andreasson, Frida och Elina från Viasat, Roberta Vacchi samt då givetvis mamman.  Menyn var lång nog att fylla en A4 sida och väl värd att flyga jorden runt för. Vi var inne i globen redan vid halv fem så när tv kamerorna väl slogs på hade vi vandrat röda mattan, druckit fördrink, hittat bordet, ätit oss igenom de tre rätterna och gått på “puder paus” (yes – den var tom utsatt  på programmet).

När sändningen sedan var anslutad var det fortsatt mingel i baren, sedan i annexet och sedan på kvällens avslutande ställe,  Brolins nattklubb  på Östermalm. En väldigt lång tid iförd nylånstrumpor och högklackat om man heter Lisa… Men en väldigt trevlig variant på de mer vardagliga lycran och cykelskorna…

Nu efter frukosten väntar lite sponsoråtagande följt av ett simpass tillsammans med puppyts. Sedan efter lunch rullardfr råget tillbaka mot Skåne igen…

Ni som vill få igång kroppen efter vintern kanske borde spana in traeningslejr.dk. Kanske också ett bra sätt att vänja sig vid den danska kulturen om man t.ex. siktar på Challenge Copenhagen… Dessutom har danskarna gott öl och är kända för sin goda humor.

Jag kommer tyvärr inte att kunna vara där då coach Darren trycker på från Canberra om min camp närvaro. Men hade jag kunnat hade jag absolut slutit upp med Aleksandar och hans träningsläger på andra sidan sundet.

Du kan läsa mer om Aleksandar på triathlonteam.org  (ett team för triathleter).

En natt kvar innan det är dags för ännu ett marathon pass på flyget. Denna gången går resan från Canberra till Sydney följt av Frankfurt och Köpenhamn. Antagligen skall vi väl stanna och tanka någon stans på vägen, men just vart specificerades inte på min biljett.  Det blir en ovanligt lätt packning, varken cykel eller en massa träningskläder. Begränsar mig till en styck baddräkt, en uppsättning gym kläder och ett par GT2140 springeskor.  Och just det, de högklackade skorna och platt tången ITU’s blåa målområdes matta kommer nu istället att bytas ut mot den röda på globen. En liten ovan kombination för fröken lisa.

Träningen rullar på och då kroppen har varnat lite på belastningsfronten har jag fokuserat på poolen under senaste veckan. Dubbelpass idag med träning klockan 7 och 13 inne i city poolen, åter imorgon klockan 6:30… Sista passet bestod av 3×800 i stigande intensitet, och en känsla att tom. simningen börjar falla på plats. Avslutade sedan med lite 50:or uppifrån där jag smällde till med ett par höga 29” Ganska så snabbt (för mig) för den här tiden på året.

Målet är att hålla i simningen under veckan i sverige. Visst måste det finnas en pool på söder i Stockholm..?

Ur elden in i kylan…

Siktet inställt på stockholm!

jindabyne

Det är ungefär så högt upp man kan komma i Australien. Det finns till och med en skidort högst uppe på toppen. Men jag tvekar att Thredbo lever upp till Davosisk status när det gäller skidor.

Men cykling skall det duga till. Upp för berg med namn som Dead horse gap och Charlottes pass. God (kocklagad) mat och glada människor. Finns det ett bättre sätt att inleda det nya året på?

Jag åker med Voyager cyclingtours  vilket är en garanti för ett bra läger. Det hela sträcker sig faktiskt tillbaka till min tid i Sydney och en mycket tidig triathlon lisa. På den tiden jag cyklade runt i stora gula sportglasögon och hade kanske mer entusiasm än finslipad athlesism. Jag var med på lägret två år på raken och la mången kvalitativ cykelmil till mina ben på just dessa vägar.

En känd Lisa  kvotering från dessa dagar skapades också under en tur i dessa berg. På frågan vad det vart som drev mig att cykla kom svaret;  “I like to hurt people on the bike..”

Jag menade detta då givetvis inte bokstavligt…

En annan av lockelserna med lägret är allt sydney folk jag kommer att få träffa igen. Efter flera år av träning endast med Darren och gruppen kommer jag nu att släppas ut i verkligheten. Skräckblandad förtjusning…

Mycket folk, mycket vänner, god mat och en massa cykel…

Vad jag hoppas bli en magisk start å 2010.

Hotel poolen på  Premium Best Western Amaranth, Bangkok. Öppnades i slutet av november i år. Fantastiskt ställe. Ungefär som Kenya

Lite lättare löpträning mellan flygen.